Har starkt börjat ifrågasätta vad fan en vän är. För flera av mina så kallade "vänner" har huggit mig i ryggen och inte verkat bry sig mer om det. Och nu känns det mer o mer som att jag kan börja avlägsna mig från de andra i denna skara, med några undantag. Har inte vart nån höjdar start på det här året och stödet jag behövt från mina "vänner" har nästan eller HELT varit bort blåst. De som är jävligt underligt, är att under en annan mörk period i mitt liv var de alla VÄLDIGT angelägna om att stötta och få mig att må bättre. Men nu som sagt ser man inte skymten av nått sånt. Istället har de bytts ut mot häcklande och utfrysning. Känner mig jävligt less på alltihop och de är bara tack vare en enda person som gör att jag orkar fortsätta detta eviga pulsande i skit. Jag älskar dig så ofantligt mycket och du ger mig tröst i min dystra värld. Jag hoppas våra drömmar blir sanna och vi får de vi alltid har drömt om, du och jag.

För dem som stod mig närmast engång, känns nu mer mest som främlingar.

...A dagger in my heart...